Överklaga avslag på personlig assistans – så gör du steg för steg

Har du fått avslag på personlig assistans kan du begära omprövning eller överklaga beslutet, beroende på om det kommer från kommunen eller Försäkringskassan. Här förklarar vi hur du överklagar beslut om personlig assistans, vilka tidsfrister som gäller och vilka underlag som kan stärka ditt ärende.

Vad innebär ett avslag på personlig assistans?

Ett avslag innebär att kommunen eller Försäkringskassan har bedömt att du inte uppfyller förutsättningarna för den personliga assistans eller assistansersättning som du har ansökt om.

Det kan vara ett fullständigt avslag, men det kan också handla om att du har fått färre assistanstimmar än du ansökte om.

Vilka regler som gäller för att gå vidare beror bland annat på vem som fattade beslutet.

Kommunen beslutar om personlig assistans enligt LSS. Försäkringskassan beslutar om statlig assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. För statlig assistansersättning krävs bland annat att behovet av personlig assistans för de grundläggande behoven i genomsnitt överstiger 20 timmar per vecka.

Varför kan man få avslag på personlig assistans?

Det finns flera möjliga orsaker.

Myndigheten kan exempelvis bedöma att:

  • Du inte omfattas av någon av personkretsarna i LSS
  • De hjälpbehov du beskriver inte räknas som grundläggande behov
  • Hjälpbehovet inte har den omfattning som krävs
  • Vissa behov tillgodoses på annat sätt
  • Underlagen inte visar det hjälpbehov du beskriver
  • Du inte når över 20-timmarsgränsen för statlig assistansersättning.

Ett avslag betyder inte nödvändigtvis att myndigheten anser att du saknar behov av hjälp. Frågan är om behovet uppfyller de juridiska förutsättningarna för just personlig assistans eller assistansersättning.

Börja med att läsa beslutet noggrant

När du får ett avslag bör du börja med myndighetens motivering. Försök identifiera varför ansökan har avslagits. Läs särskilt efter hur myndigheten har bedömt:

  • Din personkretstillhörighet
  • Dina grundläggande behov
  • Hur lång tid olika hjälpbehov tar
  • Vilken hjälp du faktiskt behöver
  • Eventuella medicinska underlag
  • Andra personliga behov
  • Om något behov anses tillgodosett på annat sätt.

Markera de delar där du tycker att myndigheten har missförstått din situation eller gjort en felaktig bedömning. Det är dessa punkter du framför allt behöver bemöta.

Vilka är de grundläggande behoven?

De grundläggande behoven har mycket stor betydelse när rätten till personlig assistans bedöms. Enligt 9 a § LSS är de grundläggande behoven:

  • Andning
  • Personlig hygien
  • Måltider
  • Av- och påklädning
  • Kommunikation med andra
  • Stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att personen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom
  • Stöd som behöver ges löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för livet eller en överhängande och allvarlig risk för den fysiska hälsan.

LSS innehåller dessutom närmare regler om hur vissa hjälpinsatser ska bedömas, bland annat kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser vid psykisk funktionsnedsättning.

Om avslaget beror på bedömningen av dina grundläggande behov är det därför viktigt att kontrollera vilka moment myndigheten har räknat med, vilka som har räknats bort och varför.

Vad är skillnaden mellan kommunens och Försäkringskassans beslut?

Det är viktigt att hålla isär två processer.

Om kommunen har fattat beslutet

Kommunala beslut om insatser enligt LSS får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet skickas först till kommunen som fattade beslutet. Kommunen kontrollerar bland annat om överklagandet kommit in i rätt tid och skickar det därefter vidare till förvaltningsrätten om beslutet inte ändras på ett sätt som gör överklagandet obehövligt.

Om Försäkringskassan har fattat beslutet

Om du inte är nöjd med Försäkringskassans beslut ska du normalt först begära att myndigheten omprövar beslutet. Försäkringskassan gör då en ny prövning av ärendet.

Om du fortfarande anser att beslutet är fel efter omprövningen kan omprövningsbeslutet överklagas till förvaltningsrätten. Det är därför viktigt att kontrollera beslutsbrevet innan du går vidare.

Hur lång tid har man på sig att överklaga ett LSS-beslut?

För ett kommunalt LSS-beslut ska överklagandet som huvudregel ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet.

Titta alltid på informationen i ditt beslut. Där ska det framgå hur du överklagar och när överklagandet senast måste vara inne.

Vänta helst inte till sista dagen.

Hur lång tid har man på sig att begära omprövning hos Försäkringskassan?

En begäran om omprövning av Försäkringskassans beslut ska normalt ha kommit in inom två månader från den dag du fick del av beslutet. Även här bör du följa instruktionerna i det beslut du har fått. Om du är osäker på tidsfristen är det bättre att kontrollera den direkt än att riskera att din begäran kommer in för sent.

Hur skriver man ett överklagande om personlig assistans?

Ett bra överklagande behöver inte använda komplicerat juridiskt språk. Det viktigaste är att det tydligt framgår:

  1. vilket beslut du vill få ändrat
  2. vilken ändring du vill ha
  3. varför du anser att beslutet är fel.

Du kan exempelvis börja med att ange beslutsdatum och ärendenummer och därefter beskriva vilken del av beslutet du inte håller med om. Sedan går du igenom myndighetens motivering punkt för punkt.

Om myndigheten exempelvis har bedömt att du behöver fem minuter hjälp med ett visst moment men hjälpen i verkligheten tar betydligt längre tid, bör du förklara vad som faktiskt behöver göras och varför.

Bemöt myndighetens motivering, inte bara resultatet

Det räcker sällan att skriva: ”Jag tycker att beslutet är fel och behöver mer assistans.” Förklara i stället varför den konkreta bedömningen är felaktig.

Om myndigheten exempelvis skriver att du klarar personlig hygien självständigt kan du beskriva vilka moment du faktiskt inte klarar, vilken hjälp en annan person behöver ge och vad som händer om hjälpen uteblir.

Om myndigheten har missförstått ett läkarintyg kan du förklara missförståndet och vid behov komplettera med ett tydligare underlag.

Ju tydligare kopplingen är mellan myndighetens motivering och ditt svar, desto lättare blir det att förstå varför du vill att beslutet ändras.

Vilka underlag kan vara viktiga?

Vilka underlag som behövs beror på varför du har fått avslag. Det kan exempelvis vara:

  • Läkarintyg
  • Utlåtanden från arbetsterapeut eller fysioterapeut
  • Utredningar från habiliteringen
  • Intyg från andra relevanta professioner
  • Tidigare beslut
  • Beskrivningar av hjälpbehovet
  • Tidsredovisningar
  • Annan dokumentation som visar hur funktionsnedsättningen påverkar vardagen.

Ett bra underlag bör inte bara ange en diagnos. Det bör så långt som möjligt beskriva funktionsnedsättningen, konsekvenserna och vilket konkret hjälpbehov som uppstår.

Beskriv en vanlig dag

Ett praktiskt sätt att göra hjälpbehovet begripligt är att beskriva en vanlig dag. Börja på morgonen och gå igenom dagen kronologiskt. Beskriv exempelvis:

07.00 – personlig hygien: Vilka moment behöver du hjälp med? Vad gör assistenten? Hur lång tid tar det?
07.30 – påklädning: Vilka delar kan du göra själv och vad behöver du hjälp med?
08.00 – frukost: Behöver du hjälp före, under eller efter måltiden?

Fortsätt sedan genom dagen och kvällen.

Om hjälpbehov också uppstår under dygnsvilan bör även det beskrivas. På det sättet blir ett abstrakt antal assistanstimmar till en konkret beskrivning av hur livet faktiskt fungerar.

Tiden är viktig, men inte det enda som ska beskrivas

När assistans bedöms är tidsåtgången ofta viktig, särskilt när Försäkringskassan ska bedöma om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka.
Skriv inte bara: ”Det tar 20 minuter.” Förklara vad som händer under de 20 minuterna.

Det gör det lättare att förstå varför tiden behövs och vilken del av hjälpen som är personlig assistans.

Vad händer när överklagandet kommer till förvaltningsrätten?

Om det gäller ett kommunalt LSS-beslut skickas överklagandet först till kommunen. Därefter kan ärendet lämnas vidare till förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten är en domstol och prövar om myndighetens beslut ska stå fast eller ändras. Handläggningen är vanligtvis skriftlig. Domstolen kan också begära kompletteringar om det behövs.

Försäkringskassans beslut följer en något annan väg eftersom du normalt först behöver få ett omprövningsbeslut från Försäkringskassan innan frågan kan överklagas till förvaltningsrätten. Vid begäran om omprövning hos FK ska man använda blankett 7024.

Kostar det att överklaga ett LSS-beslut?

Det tas inte ut någon ansökningsavgift för att få ett sådant mål prövat i förvaltningsrätten.

Om du själv väljer att anlita ett juridiskt ombud kan du däremot få kostnader för ombudet. Kontrollera därför eventuellt rättsskydd eller andra möjligheter till juridisk hjälp innan du anlitar någon.

Behöver man jurist för att överklaga personlig assistans?

Nej. Du får skriva och lämna in ett överklagande själv.

I mer komplicerade ärenden kan juridisk hjälp ändå vara värdefull, särskilt om tvisten handlar om hur ett grundläggande behov ska bedömas, omfattande medicinska underlag eller relevant domstolspraxis.

Det viktigaste är dock inte att texten låter juridisk. Det viktigaste är att den är korrekt, konkret och tydligt kopplad till ditt faktiska hjälpbehov och myndighetens motivering.

Vad händer om förvaltningsrätten också säger nej?

En dom från förvaltningsrätten kan i många fall överklagas till kammarrätten.

Då krävs normalt prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp målet till fullständig prövning. Information om hur och inom vilken tid domen kan överklagas finns i bilagan till förvaltningsrättens avgörande.

I vissa fall kan ett avgörande från kammarrätten därefter överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, där det också krävs prövningstillstånd.

Högsta förvaltningsdomstolen tar framför allt upp mål som har betydelse för hur lagen ska tolkas och tillämpas framöver.

Kan man ansöka igen efter ett avslag?

Ett tidigare avslag betyder inte att du aldrig kan ansöka om personlig assistans igen. Om ditt hjälpbehov förändras, nya omständigheter tillkommer eller du har nya underlag kan en ny ansökan bli aktuell.

Det är dock viktigt att skilja på en ny ansökan och ett överklagande av ett befintligt beslut.

Om du anser att det befintliga beslutet är fel ska du vara uppmärksam på tidsfristen för att få just det beslutet prövat.

Checklista: överklaga avslag på personlig assistans

  • Läs hela beslutet och myndighetens motivering.
  • Kontrollera vem som har fattat beslutet.
  • Kontrollera sista datum för omprövning eller överklagande.
  • Markera vilka delar av bedömningen du anser är fel.
  • Beskriv ditt hjälpbehov konkret.
  • Förklara vad en annan person faktiskt behöver göra.
  • Ange hur ofta hjälpen behövs och hur lång tid den tar när det är relevant.
  • Komplettera med medicinska eller andra relevanta underlag.
  • Skriv tydligt vilken ändring du vill ha.
  • Spara en kopia av det du skickar in.
  • Spara bekräftelse på när handlingarna skickades eller kom in.

Avslag på personlig assistans i egen regi

Ett avslag eller en minskning av assistanstimmarna kan få stora praktiska konsekvenser för dig som själv är arbetsgivare för dina personliga assistenter.

Bemanning, scheman och assistansens ekonomi kan påverkas samtidigt som du fortfarande har ansvar som arbetsgivare.

Hos Egen Assistans får du stöd med administrationen och ekonomin runt den personliga assistansen, samtidigt som du själv behåller kontrollen över vilka assistenter du anställer och hur assistansen organiseras.

Ett avslag behöver inte vara sista ordet

Har du fått avslag på personlig assistans är det viktigaste att först förstå varför. Läs beslutet noggrant, kontrollera tidsfristen och bemöt de delar av myndighetens bedömning som du anser är felaktiga.

Försök inte bara visa att du har en funktionsnedsättning. Visa vilken hjälp du faktiskt behöver, vad en annan person behöver göra och hur behovet förhåller sig till reglerna om personlig assistans. Det skapar ett betydligt tydligare underlag för den fortsatta prövningen.

Källor och vidare läsning

LSS (1993:387), Sveriges riksdag: LSS i fulltext hos Sveriges riksdag
Socialförsäkringsbalken (2010:110), Sveriges riksdag: Socialförsäkringsbalken hos Sveriges riksdag
Förvaltningslagen (2017:900), Sveriges riksdag: Förvaltningslagen hos Sveriges riksdag
Sveriges Domstolar: Överklaga beslut enligt LSS
Försäkringskassan: Assistansersättning för vuxna
Kunskapsguiden/Socialstyrelsen: Personlig assistans – Kunskapsguiden